emskeli

skumt att inte ha hittat någon som jag kan anförty mig åt.
Dagar som idag, just för tillfället känner jag mig bara misslyckad och har ingen större lust till något.
Jag känner inte för att ringa någon. Har ingen här i Umeå att bara hänga med när jag känner mig ledsen.
Jag vet inte ens varför jag skriver det här. Känns så trist bara.
Jag kanske inte ska bo här, jag är inte som alla andra..

Funderar på att gå och lägga mig eller bara stirra rakt in i väggen. Känner inte för att göra något över huvudtaget.
Det här är min blogg och mina känslor men förlåt att ni tvingas läsa en ledsen Emmeli.
Det är inte en sån jag vanligtvis är. Jag är alltid trevlig, trots alla idioter på den här jorden.
Jag är pratig och omtänksam, ledsen.... Ja det får ta sin tid för det att vända..